Mangan
. |specifik_värmekapacitet = 479,5 |molär_värmekapacitet = 26,32|ångtryck_1 = 1 228 |ångtryck_10 = 1 347 |ångtryck_100 = 1 493 |ångtryck_1_k = 1 691 |ångtryck_10_k = 1 955 |ångtryck_100_k = 2 333 |ångtryck_kommentar =
|ångtryck_1_2 = |ångtryck_10_2 = |ångtryck_100_2 = |ångtryck_1_k_2 = |ångtryck_10_k_2 = |ångtryck_100_k_2 = |ångtryck_kommentar_2 =
|atomära_egenskaper_ref = |atomradie = 127 |kovalent-radie = 139 |van-der-Waal-radie = |elektronaffinitet = 0 |joniseringspot-1 = 717,3 |joniseringspot-2 = 1 509 |joniseringspot-3 = 3 248 |joniseringspot-4 = 4 940 |joniseringspot-5 = 6 990 |joniseringspot-6 = 9 220 |joniseringspot-7 = 11 500 |joniseringspot-8 = 18 770 |joniseringspot-9 = 21 400 |joniseringspot-10 = 23 960 |arbetsfunktion = 4,1
|elektronkonfiguration_ref = |elektronkonfiguration_tillägg = |e-minus = 2, 8, 13, 2
|kemiska_egenskaper_ref = |oxidationstillstånd = 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2, −3 |oxider = MnO (basisk), Mn3O4, Mn2O3, MnO2, Mn2O7 (starkt sur) |elektronegativitet = 1,55 |elektronegativitet_Allen = 1,75 |normalpotential = −1,18 V
|diverse_ref = |kristallstruktur = Kubisk rymdcentrerad (bcc) |bild-kristallstruktur = Cubic-body-centered.svg |ljudhastighet = 5150 |termisk_expansion = 21,7 |värmeledningsförmåga = 7,81 |termisk_diffusivitet = |elektrisk_konduktivitet = 6,94 × 105 |elektrisk_resistivitet = 1,44 |magnetism = Paramagnetisk |magnetisk_susceptibilitet = α: 9 × 10−4
β: 8,2 × 10−4 |van_der_Waals_konstant = |permittivitet = |brytningsindex = |ytspänning = |bandgap = |curiepunkt = |néelpunkt = 100 K (−173,15 °C) |brottgräns = |youngs_modul = 198 |skjuvmodul = |kompressionsmodul = 120 |poissons_konstant = |hårdhet = 6 |vickers_hårdhet = |brinells_hårdhet = 196
|identifikation_ref = |CAS = 7439-96-5 |EG = |gmelin = |NSC = |pubchem = 23930 |ATC = |ChEBI = |UN = |SMILES = |InChI = |RTECS =
|historia_ref = |namnursprung = Från ''magnesia nigra'', som i sin tur är hämtat från Magnesia (liksom magnesium). |förutsägelse = |upptäckt = Torbern Olof Bergman (1770) |första_isolation = Johann Gottlieb Gahn (1774) |upptäckt_och_första_isolation = |fastställt_som_ett_grundämne_av = |namngivare =
|isotoper_ref = |isotoper =
|säkerhetsinformation_ref = |säkerhetsdatablad = |Sigma-Aldrich = 463728 |GHS-ref = |GHS-symboler = Pulver: |H-fraser = |EUH-fraser = |P-fraser = |faroref = |farosymboler = Pulver: |R-fraser = |S-fraser = |NFPA704 = |MAK = |toxikologiska_data = |flampunkt = |brandpunkt = |självantändningspunkt = |radioaktiv = |övriga_faror = }} Mangan är ett grå-vitt metalliskt grundämne som liknar järn. Det används ofta i legeringar med järn i till exempel rostfritt stål. Ibland används manganföreningar i glasyrer. Mangan är essentiellt för alla organismer. Levererad av Wikipedia
1
av MN
Publicerad 2023
Publicerad 2023
Thư viện lưu trữ:
Thư viện Trường Đại học Đà Lạt
Hämta fulltextHämta fulltext
2
av MN
Publicerad 2023
Publicerad 2023
Thư viện lưu trữ:
Thư viện Trường Đại học Đà Lạt
Hämta fulltextHämta fulltext
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
av Bajo, J, Hernández, J.Z, Mathieu, P, Campbell, A, Fernández-Caballero, A, Moreno, M.N, Julián, V, Alonso-Betanzos, A, Jiménez-López, M.D, Botti, V
Publicerad 2015
Publicerad 2015
Thư viện lưu trữ:
Thư viện Trường Đại học Đà Lạt
Hämta fulltext
19
av Srinivas, Mysore Narasimhachar
Publicerad 2003
Övriga upphovsmän:
“...M.N. Srinivas...”Publicerad 2003
Thư viện lưu trữ:
Trung tâm Học liệu Trường Đại học Trà Vinh
20
av Richards, J.c.
Publicerad 1984
Övriga upphovsmän:
“...Long, M.n....”Publicerad 1984
Thư viện lưu trữ:
Thư viện Trường Đại học Đà Lạt